1993-06-30/07-01-03 Roskilde

Torsdag: Sonic Youth krockade med The Lemonheads som hade blivit väldans stora på grund av Mrs Robinson men det hindrade inte från att bli knökfullt i stora vita tältet där SY spelade. Om förra spelningen jag såg med SY var hitbetonad så var denna precis tvärtom. De spelade låtar från kommande skivan Experimental Jet Set, Trash and No Star och äldre låtar som inte kunde beskyllas tillhöra deras mest publikfriande. Förvisso bra låtar men det märktes in viss irritation i publiken.

  • 1.Cotton Crown
  • 2.Bull in the Heather
  • 3.In the Mind of the Bourgeois Reader
  • 4.PCH
  • 5.Skink
  • 6.Candle Self-Obsessed and Sexxee
  • 7.Stereo Sanctity
  • 8.Starfield Road
  • 9.Secret Girl
  • 10.Flower
  • 11.Drunken Butterfly
  • 12.Theresa’s Sound-world
  • 13.Total Trash
  • 14.Tokyo Eye

Sedan satt det bra med Sugar på Blå Scenen. Gamle Hüsker Dü sångaren Bob Mould hade satt ihop ett band och Sugars första skiva är både det mest lätttillgängliga och bästa han har gjort sedan Hüsker Dü splittrades.

  • 1.The Act We Act
  • 2.A Good Idea
  • 3.Changes
  • 4.The Beer Commercial
  • 5.Slick
  • 6.Anyone
  • 7.Running Out of Time
  • 8.Where Diamonds Are Halos
  • 9.Clownmaster
  • 10The Slim
  • 11.Hoover Dam
  • 12.If I Can’t Change Your Mind
  • 13.After All the Roads Have Led to Nowhere
  • 14.Come Around
  • 15.Tilted
  • 16.Judas Cradle

Låt 11-14 var Mould solo med akustisk gitarr. Efter det satt vi och slölyssnade lite på Roger Eno/Kate St.John, enbart för att det var Brian brorsa, fram till att Neil Young körde igång på Oranga Scenen. Han spelade många bra låtar och det var en schysst konsert att gå omkring och slöa till.

  • 1.Mr. Soul
  • 2.The Loner
  • 3.Southern Man
  • 4.Helpless
  • 5.Motorcycle Mama
  • 6.Like A Hurricane
  • 7.This Note’s For You
  • 8.I Believe In You
  • 9.Love To Burn
  • 10.Separate Ways
  • 11.Powderfinger
  • 12.Only Love Can Break Your Heart
  • 13.Harvest Moon
  • 14.The Needle And The Damage Done
  • 15.Live To Ride
  • 16.Down By The River
  • 17.Sitting On The Dock Of The Bay
  • 18.All Along The Watchtower

Fredag: Om nu torsdagen gick i slöhetens tecken så blev fredagen betydligt mer uppåt. Det brakade loss med Bad Religion på Gröna Scenen som satte fart på både kropp och själ. Sedan kollade jag in Popsicle innan det var dags för The Disposable Heroes Of Hiphoprisy som var väldigt tunga och satte verkligen fart på benen igen. De hade vinkelslipers som de använde för att spruta gnistror med. Mycket effektfullt. Kvällens mesta legendarer var Velvet Underground som tillfälligt hade återförenats för några spelningar. Lou Reed, John Cale, Moe Tucker och Sterling Morrison såg dock inte så värst taggade ut. Trots en imponerade låtlista så var spelningen riktigt sömnig. De snabbare låtarna var lite för mycket boogie och de långsamma lät bäst. Allra bäst var nog All Tomorrows Parties med John Cale på sång.

  • 1. Some Kinda Love
  • 2. We’re Gonna Have A Real Good Time Together
  • 3. Femme Fatale
  • 4. Venus In Furs
  • 5. All Tomorrow’s Parties
  • 6. I’m Sticking With You
  • 7. Beginning To See The Light
  • 8. I Heard Her Call My Name
  • 9. Afterhours
  • 10. Heroin
  • 11. White Light/ White Heat
  • 12. Rock ’n Roll
  • 13. I Can’t Stand It
  • 14. Waiting For The Man
  • 15. Pale Blue Eyes 

Men kvällen var långt ifrån slut. Cop Shoot Cop var väldigt bra och svängde som tusan och sist men inte minst stod Afghan Whigs på scen. Klockan var nästan 3 men den spelningen var så in i baljan bra så jag hade orkat vara uppe hela natten ifall de hade velat spela så länge. Greg Dulli petade in en bit av Pavements In The Mouth A Desert på ett mycket snyggt sätt. Och det är ju något av deras specialitet.

  • 1.Intro
    2.Debonair
    3.Turn On The Water
    4.I’m Her Slave
    5.When We Two Parted
    6.Kiss The Floor
    7.My World Is Empty Without You (Supremes cover)
    8.Retarded
    9.Gentlemen
    10.Let Me Lie To You
    11.Fountain And Fairfax
    12.You My Flower
    13.Tonight
    14.Miles Iz Ded
  • http://se.youtube.com/watch?v=dBdmWWf50fM

Lördag: När jag tänker efter så var jag faktiskt uppe hela natten. Jag och en kompis som heter Jonas höll igång till efter 08 så lördagen blev något avslagen. Släpade mig iväg och tittade på Uncle Tupelo som lät som en blandning av Neil Young och Sebadoh, sedan fick jag gå och lägga mig igen. Först klockan 12 på natten lyckades jag se nästa band som var Porno For Pyros och det var en på många vis en sevärd spelning. De hade bl.a. en akrobat med sig på scenen och det bidrog till en väldigt visuell upplevelse. Avslutningsvis så spelade New Order och de var ett band som jag väldigt länge hade längtat efter att få se. Jag hade antagligen lite för höga förväntningar för jag var inte helt nöjd efteråt. De hade släppt sin överlägset sämsta skiva, Republic, samma år och låtvalet blev ju därefter. Vi fick iallafall höra Temptation och The Perfect Kiss och det var ju inte kattskit.

  • 1.Ruined In A Day
  • 2.Regret
  • 3.Dream Attack
  • 4.World
  • 5.Special
  • 6.As It Is When It Was
  • 7.Everyone Everywhere
  • 8.True Faith
  • 9.Bizarre Love Triangle
  • 10.Temptation
  • 11.The Perfect Kiss
  • 12.Fine Time

5 reaktion på “”

  1. Hmm, av alla bra band som spelade 1993 så kommer jag bara ihåg att Sonic youth var bra men det vita tältet var överfyllt så inte såg man särskilt mycket från det avståndet man hade till scen, Sugar var ju i sin bästa period runt den här tiden och The levellers likaså.

    Itch från Kanada var flippade och hade någon medlem eller anknytning till Nomeansno har jag för mig och spelade någon blandning av progressiv hardcore, funk och rock med piano. Bad religion levererade vad dom brukade och i samma klass som vanligt. Shonen knife var en gullig bagatell, Therapy var i sin storhetsperiod vid den här tidpunkten med. Resterade tiotalet band jag såg har jag väldigt vaga minnen av.

  2. Snacka om att ha olika upplevelser. För mig var Neil Young (då) en näve bra låtar och konserten var perfekt att titta lite, äta lite, snacka lite till. Och Jonas som var ett fan av Neil tyckte att han var kanon.

  3. För ett tag sedan hittade jag mina gamla festivalprogram från 90-talet med fina inringningar på det jag såg. Kan säga att jag såg en himla massa skräp som jag idag inte har några som helst minnen av och missade en hel del bra grejor som Velvet Underground.
    Men Popsicle såg jag och stod tom längst fram!

  4. Kul att läsa andras upplevelser av ett evenemang man själv bevistat. Av Neil Young såg jag bara ”Like a hurricane” för att The Mission gjort en cover på just den. Ungdomlig dumhet.

    Afghan Whigs minns jag bra, jävlar vilken bra spelning. Man seglade på moln när man lämnade festivalområdet den kvällen. Och kul med Pavement-tonerna mitt i deras egen låt. Både Afghan Whigs och Pavement var stora favoriter då, mycket tack vare Fredrik Kjellin.

    New Order var rätt bra, hade också längtat länge efter att få se dem, minns att jag blev väldigt förvånad när de spelade ”Dream attack” som förvisso är väldigt bra, men knappast nån av deras mer kända låtar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *