2012-04-19 Michael Gira och Christoph Hahn, på Debaser Slussen

Sist jag såg Gira så spelade han på Södra Teatern inför en andäktig och sittande publik. Debaser slussen ger lite andra förutsättningar. Återkommer till det.
Uppvärmare Christoph Hahn (Swans, The Angels Of Light) påpekade sarkastiskt (eller humoristiskt, svårt att avgöra) att han har varit på roligare begravningar och satte standarden för kvällen. Hans set var i övrigt helt ok.
När sedan kvällens huvudperson gick på scen så var lokalen åtminstone halvfull och stämningen bättre. Gira har en förmåga att fokusera och framträda med sådan pondus och energi att det inte spelar någon roll att han sitter ensam med en akustisk gitarr, det blir satans tungt ändå. Han spelade fler Swans-låtar från comeback-skivan som lätt snudd på magiskt bra som solonummer, men det märktes att hans humör inte var på topp.
Att det satt lappar i entrén om att kameror och mobiler undanbes under uppträdandet hindrade inte publiken från att fotografera konserten igenom och efter några sura blickar så lackade Gira ur och skällde ut publiken efter noter. Musikens ångestladdning blev dock inte lidande av det.

2012-03-15 Karl Bartos, på Katalin Uppsala

Karl Bartos är naturligtvis mest känd som före detta medlem i legendariska Kraftwerk, men har under årens lopp även givit ut lite skivor både under eget namn och som Elektric Music. Vilken del av karriären som har varit mest framgångsrik kan ingen undgå att märka under kvällens föreställning av Live Cinema som han kallar bild- och musikföreställningen. Att titta på två gubbar med laptops är inte så spännande, men bildspelet med passande filmer gav publiken ett hyggligt alternativ. 13 låtar med Kraftwerk och 5 sololåtar avhandlas i raskt tempo, en del långsammare nummer är lite upphottade för att passa ihop med resten. Ok, det var ingen upphetsande konsert men det var ändå kul att höra hela Computer World och nästan hela The Man Machine. Den chansen kommer nog inte igen.